Världsreligionernas utbredning

De stora världsreligionerna har ännu i vår tid ett starkt fäste om mänskligheten. Det bedöms att över två miljarder människor i världen är kristna, över 1,5 miljarder är muslimer och drygt en miljard är hinduer. Utöver dessa religioner finns en mängd andra religiösa trosuppfattningar. Sverige tillhör undantagen och är ett vida sekulärt samhälle och kan mestadels på säkert avstånd betrakta innehållet i religioner utan att, förutom indirekt, behöva lida av hur de på sina håll utövas.

 

Världsreligionernas kännemärken

Urkunder

I de stora religionerna finner vi en samling urkunder. De är uråldriga dokument som nedtecknades av människor då mänsklighetens kunskaper var begränsade i förhållande till dagens samlade kunskap och villkoren såg annorlunda ut i samhället. Det kan vara överflödigt att påpeka att man inom respektive religion menar att Gud författat varje verk.

 

Tvärsäkerhet

De litterära verken kännetecknas ofta, men inte  nödvändigtvis alltid, av en tvärsäkerhet i tonen av dess författare om hur allt som är fallet förhåller sig. Psykiska tvärsäkerheter råder kring hur världen antas ha kommit till och vad en högre makt kräver av oss i olika situationer.Vi möts exempelvis av påståendet att man ”inte ska låta en trollkona leva” i Bibeln (Exodus 22:18) vilket således inleder oss i antagandet att det finns trollkvinnor omkring oss.

Paulus menar att kvinnor ska tiga i församlingen och leder oss in i antagandet att kvinnor inte har några förståndiga åsikter eller åtminstone att de inte borde få ta plats i offentligheten.

Inom Islam möter vi samma typ av absoluta uppfattningar. Tjuvars händer ska huggas (Sura 5:38) av, man skall slåss mot de otrogna (Sura 9:29), en man kan gifta sig med fyra fruar (4:3), kvinnors vittnesmål är värda hälften av mäns (2:282) med mera.

Sådana här uttryck borde inte betraktas som annat än galenskap och därmed bör vi inte se dokumenten som annat än historiska och arkaiska produkter som har spelat ut sin roll i ett civiliserat samhälle. Förutom den ociviliserade andan ger tvärsäkerheten som uttrycks i dylika litterära verk ett intryck av förstånd som lider av ”dunning kruger-effekten”*.

 

Religion som organisation

Religiösa individer har visserligen en privat tro och kan hämta näring från religiösa texter men religionerna är också till sin karaktär sociala fenomen. Det är inte endast privat spiritualism som utövas utan det finns en stor och kraftig organisation bakom. Om religioner blott vore privata företeelser skulle de inte lida av samma etiska och kunskapsmässiga problem som de gör.

För att förstå religion bör man även förstå religion som organisation. Med det sagt är det bara delvis ändamålsenligt att lyfta ut enskilda passager i texter då de ges olika tyngd inom olika församlingar och tolkningstraditioner.

 

Både gott och ont inom religioner

Det finns onekligen som vi ovan sett prov på, regelrätt hat, kvinnofientlighet och hat mot homosexuella i många urkunder samt en mängd missförstånd om världens beskaffenhet. I bästa fall ger det då upphov till långsökta tolkningar i syfte att anpassa det till dagens etiska system och samlade vetenskapliga kunskap. I sämsta fall följer man det skrivna ordet och gör praktik av den ojämlikhet och brist på respekt som förmedlas.

Det finns också mycket tänkvärt och många vackra texter av både poetiskt och djupt filosofiskt slag som gör att personer kan dras till texterna, förmodligen är det dock oftast sociala skäl, behovet av tröst och makt och inflytande som man samlas kring.


 

Religiösa som medlöpare eller bokstavstroende

Genom att religionens utövare anpassar sig efter vad som är tidsenligt och lagenligt i övrigt kan man i tid efter annan hänvisa till olika avsnitt som betonar samtidens värderingar på opportunistiska sätt och därmed har vi dokument som ständigt skiftar färg ifråga om dess inneboende värderingar. Det är knappast intellektuellt hederligt. Det misshagliga som idag inte lyfts från dess texter kan imorgon åter bli aktuellt. I en tid har vi rätt att vara apostater, i en annan inte. Vi borde överhuvudtaget inte godta förevändningen att det misshagliga som uttryckligen befalles i urkunderna inte praktiseras, om inte detta utmönstras från lärorna.

 

Den ofria religionsfriheten

Religionsfriheten, i egenskap av sitt namn, ger sken av att allt som religionen föreskriver fritt kan utövas och sägas samt att man genom religionen kan gå fri från kritik genom att ta stöd av sin skapares påbud.

Men enligt EU-konventionen som är den styrande rättskällan till religionsfriheten i Sverige betyder religionsfriheten följande:

”Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.

Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.”

Om det misshagliga är inslag i religionen borde dock en absolut religionsfrihet innehålla rätten till sådana friheter. Om inte, borde man inte tala om en religionsfrihet, eller åtminstone gallra ut de avsnitt man inte accepterar.

Europakonventionen föreskriver sådana begränsningar av religionsfriheten att man inte borde godkänna detta vilseledande språkbruk. Genom det som föreskrivs har man i ett trollslag tömt religionsfriheten på allt förnuftigt innehåll eftersom den begränsas av det som är angivet i lag utifrån vad som krävs av ett demokratiskt samhälle. Det finns ju försvinnande lite som tyder på att religioner är demokratiska till sina innehåll betraktat utifrån dess källor.

 

Ersätt religionsfriheten

Det vore tillräckligt att ha åsikts- yttrande- och föreningsfrihet. Om vi låter religionsfriheten gå in under organisationsfriheten och yttrandefriheten tar vi ner den från dess piedestal. Så länge friheten att förenas tillåts och så länge varje organisation verkar med respekt för de mänskliga rättigheterna så behövs inte denna särskilda religionsfrihet som enbart går stick i stäv med andra mer grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som vi människor bör åtnjuta; allt annat skapar oklarheter om vad som tillåts.

Finns det något som religionsfriheten har som inte föreningsfriheten eller åsiktsfriheten skulle täcka?

* Dunning-kruger effekten är en psykologisk teori som utsäger att individer med sämre kognitiv kapacitet eller sämre förmågor oftare tror högre om sig själva och sina kunskaper/förmågor än personer som har högre kognitiv kapacitet och högre förmågor.

 

Källor:

[1] https://www.the-faith.com/featured-posts/islam-true-religion-part-2/

[2] https://sv.bibelsite.com/

[3] https://quran.com/

[4] https://en.wikipedia.org/wiki/Dunning%E2%80%93Kruger_effect

[5] http://arbetsratt.juridicum.su.se/Filer/PDF/Reinhold%20Fahlbeck/JT%202014-15%20nr%201%20Reinhold%20Fahlbeck.pdf

Add comment


Security code
Refresh